Varför behöver vi Nato? Titta på filmen om Mariupol!

Under torsdagseftermiddagen blev det äntligen klart. Nu är Sverige fullvärdig medlem av den västliga försvarsalliansen Nato (North Atlantic Treaty Organization). 

Det betyder att Nato kommer att ha sammanlagt 32 medlemsländer när organisationen firar sitt 75-årsjubileum 4 april i år. Det är 32 länder som lovar att ställa upp för varandra om något av dem blir attackerat. Allt enligt principen "en för alla – alla för en" och artikel 5 i Nato-fördraget.

I 2020-talets Europa råder heller ingen tvekan om varifrån hotet kommer. Det stavas P-U-T-I-N. Gång på gång har den ryske presidenten visat att han struntar i folkrätten och internationellt erkända gränser.

Enligt Putins doktrin är det regimen i Moskva som definierar vilka länder och delar av Europa som ingår i den ryska intressesfären. Vi har redan sett konsekvenserna i Georgien 2008, på Krimhalvön och i östra Ukraina 2014 och efter den storskaliga attacken mot Kiev 24 februari 2022. 

Nästa pusselbit i Putins imperiebygge är av allt att döma Moldavien och i första hand regionen Transnistrien – och det är naivt att tro att han kommer att göra halt därefter.

Den som dessutom för ett ögonblick tvivlar på att Putin står för en särskild sorts brutalitet bör ägna bara 1,5 timmar av sitt liv åt att se dokumentären "20 dagar i Mariupol" hos SVT Play. Den visar hur Rysslands krigföring slog sönder allt normalt människoliv i en vanlig europeisk stad på bara några dagar. 

Därför är det fullkomligt nödvändigt att alla länder i Rysslands närhet – inklusive Sverige och Finland – agerar samfällt mot den ryska aggressionen och imperialismen. Att Putins aptit för fler krig går förlorad, som Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, uttrycker saken i en kolumn i Dagens Nyheter.

Av de skälen är det angeläget att Sverige och övriga EU-länder fortsätter att stödja Ukraina – militärt, civilt och ekonomiskt – så att landet kan försvara sin demokrati och sitt oberoende. Lika självklart är också att Sverige behöver höja de egna försvarsanslagen, liksom fördjupa samarbetet med allierade inom Nato, för att möta kunna möta hotet från ett mer aggressivt och oförutsägbart Ryssland.

På NSD:s insändarsida beskriver en Nato-motståndare denna inställning som "krigshets". Men upprustningen det svenska försvaret och Nato-medlemskapet har uteslutande ett defensivt syfte. Att vid behov kunna försvara vår demokrati och vår nationella självständighet.

Natos närvaro och roll i Europa är dessutom av helt avgörande betydelse. 

Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 beskrev Natos överbefälhavare i Europa (SACEUR) Christopher G Cavoli hur snabbt och resolut Nato agerade i samband med Rysslands invasion av Ukraina 24 februari 2022.

"För första gången aktiverade vi alla våra försvarsplaner simultant", berättade Cavoli.

På kort tid skickade Nato tusentals soldater till frontstaterna på östra flanken – en sträcka på över 200 mil från södra Bulgarien till norra Estland. Inom loppet av några dagar ökade Nato sina styrkor med 140 fartyg, 32 000 militärer och 135 flyg, enligt Cavoli.

Detta som ett tillskott till de 160 000 man och hundratals flyg som redan fanns under nationellt kommando längs Natos östra gräns.

Det är ett agerande som med all säkerhet hindrat Ryssland från att utöka konflikten från Ukraina till Nato-territorium.

"Våra handlingar har effektivt skyddat alla Nato-allierade", konstaterade Cavoli i Sälen.

Tyvärr är sådant militärt maktspråk det enda som biter på Putin och Moskva. Diplomati och dialog är så klart alltid de första och viktigaste instrumenten i utrikes- och säkerhetspolitiken. Men vid det här laget borde alla inse att det inte går att prata Vladimir Putin till rätta.